12:00:59
Underbar helg!
Helgen har varit super.
....oj, närminnet är kass fortfarande. Helt plötsligt kommer jag inte ihåg vad vi gjort! Jösses!
...
På lördag tog Lars och jag iaf vår första ridtur här i Soukolojoki. Det började inte så bra och jag trodde första att ridturen inte skulle vara mer än i några minuter. Lars kallade nog inte sin häst för några snälla och smickrande ord de första 10 minuterna...
Lomina är så hispig. Det är ju sååååå läskigt allt här på nya stället. Inte för att hon gjorde nå mycket tok mer än backade och svängde runt och fnös. Men det gav ju en känsla av att " snart smäller det". Eftersom jag "inte varit mig själv" sista året med hästarna och mycket mycket fegare i allt vad gäller häst så förstår jag känslan Lars måste ha haft. Försökte verkligen att inte pusha utan bara vara lugn och hålla mig med Ymir där Lars ville att vi skulle vara (inte helt lätt). Det hjälpte säkert att Ymir är rena filbunken.
Sen böjade spänningarna släppa och jag tror att ridturen varade i säkert 1,5 timme. Skittade och travade och tog det lugnt. Vi tog oss över stora vägen till Korva och skrittade bland huset en sväng. Inte helt lätt att ta sig över vägen när Lomina bestämt sig för att hjulspåren där den svarta asfalten syntes var enorma kratrar som antagligen slukade hästar. Vilken fjompa hon var. Inte ens när Ymir och jag skrittat över var hon direkt övertygad om att det gick. Tvärstannade och låg nästan på armbågarna vid flera tillfällen. Otroligt stålt över att min man lugt satt kvar och t.o.m lite roade sig över hur knäpp hon var. Till sist gick hon bara över som om hon inte ides bry sig. "Tar dom mig så tar dom mig"!.
Igår söndag....vilken härligt dag.
Grillade hamburgare i grillstugan på gården och körde sen till Övertorneå med skotrarna. Våra "nygamla" skotrar funkade bra och tog oss dit och tillbaka. Toppen!
Lars började ju på morgonen med att fixa deg till pinn-bröd.
Mycket trevlig dag! Hoppas vi hinner med några till före snön smälter bort.
Kanske t.o.m i några vänner sällskap. Ven vet!
Senare på kvällen var jag fast besluten att hinna till linedancen kl 18.00. P.g.a flytt och affärsöverlåtelsen har jag inte kunnat vara med en enda gång i februari och mars. Nu vet jag inte om de andra förstår det eller om dom bara tror jag inte haft lust. Det kan göra det samma vilket men ...
Detta var sista gången före hösten. Lite tidigt att avsluta kan jag tycka, nu börjar jag ju ha tid. Men förstår också deras motivering att nu kommer tiden man vill vara ute och göra annat.
Sen tappade jag lite humöret och hoppas verkligen att inte någon tog illa vid sig. Men det blev ju lite prat om vad vi ska hitta på givetvis. Det är klart dom undrar. När jag då sa att det ev. blir att röra på sig. Jobb eller att vi hittar ett bättre ställe att bo, tiden får utvisa och att vi ännu inte vet.
Fattar att tanken var en annan (hoppas jag iaf) men när då man säger att NEJ ni får inte flytta....Våga inte lämna Soukolojoki osv.... Då brast det för mig! Jag blev väldigt stött. NU när vi flyttat i ingenmans land, knappt några grannar. Då blir man mån om att vi ska vara kvar och inte lämna Soukolojoki.
Det enda jag kan ångra är ju att vi redan tillbringat nästan sex år på ett ställe där våra barn inte haft kompisar, vill dom då att vi ska stanna på ett ställe "ännu längre" bort från andra barn och vänner. Vet att jag (förhoppningsvis) tog det på fel sätt men jag kan inte hjälpa det. Kanske är det ett större sår i mig än jag vill erkänna.
Hur som helst så tycker jag att ALLA i linedance-gänget är härliga och trevliga tjejer och jag hoppas jag kommer att slappna av lite mer igen som en i gänget. Vi ska ut på en avslutningsmiddag i slutet på månaden. Det ska blir trevligt.....tror jag hakar på.
Ni som läser här kommer väl ihåg att det bara är att klicka vidare på en annan sida om ni tycker det blir onödigt tjat eller bara tråkigt.
Nu är klockan lunch och jag ska smaska i mig en filtallrik och sen åka och posta mitt första "Kassakort". Hoppas jag fyllt i det rätt.
Kram på er alla!
....oj, närminnet är kass fortfarande. Helt plötsligt kommer jag inte ihåg vad vi gjort! Jösses!
...
På lördag tog Lars och jag iaf vår första ridtur här i Soukolojoki. Det började inte så bra och jag trodde första att ridturen inte skulle vara mer än i några minuter. Lars kallade nog inte sin häst för några snälla och smickrande ord de första 10 minuterna...
Lomina är så hispig. Det är ju sååååå läskigt allt här på nya stället. Inte för att hon gjorde nå mycket tok mer än backade och svängde runt och fnös. Men det gav ju en känsla av att " snart smäller det". Eftersom jag "inte varit mig själv" sista året med hästarna och mycket mycket fegare i allt vad gäller häst så förstår jag känslan Lars måste ha haft. Försökte verkligen att inte pusha utan bara vara lugn och hålla mig med Ymir där Lars ville att vi skulle vara (inte helt lätt). Det hjälpte säkert att Ymir är rena filbunken.
Sen böjade spänningarna släppa och jag tror att ridturen varade i säkert 1,5 timme. Skittade och travade och tog det lugnt. Vi tog oss över stora vägen till Korva och skrittade bland huset en sväng. Inte helt lätt att ta sig över vägen när Lomina bestämt sig för att hjulspåren där den svarta asfalten syntes var enorma kratrar som antagligen slukade hästar. Vilken fjompa hon var. Inte ens när Ymir och jag skrittat över var hon direkt övertygad om att det gick. Tvärstannade och låg nästan på armbågarna vid flera tillfällen. Otroligt stålt över att min man lugt satt kvar och t.o.m lite roade sig över hur knäpp hon var. Till sist gick hon bara över som om hon inte ides bry sig. "Tar dom mig så tar dom mig"!.
Igår söndag....vilken härligt dag.
Grillade hamburgare i grillstugan på gården och körde sen till Övertorneå med skotrarna. Våra "nygamla" skotrar funkade bra och tog oss dit och tillbaka. Toppen!
Lars började ju på morgonen med att fixa deg till pinn-bröd.
Mycket trevlig dag! Hoppas vi hinner med några till före snön smälter bort.
Kanske t.o.m i några vänner sällskap. Ven vet!
Senare på kvällen var jag fast besluten att hinna till linedancen kl 18.00. P.g.a flytt och affärsöverlåtelsen har jag inte kunnat vara med en enda gång i februari och mars. Nu vet jag inte om de andra förstår det eller om dom bara tror jag inte haft lust. Det kan göra det samma vilket men ...
Detta var sista gången före hösten. Lite tidigt att avsluta kan jag tycka, nu börjar jag ju ha tid. Men förstår också deras motivering att nu kommer tiden man vill vara ute och göra annat.
Sen tappade jag lite humöret och hoppas verkligen att inte någon tog illa vid sig. Men det blev ju lite prat om vad vi ska hitta på givetvis. Det är klart dom undrar. När jag då sa att det ev. blir att röra på sig. Jobb eller att vi hittar ett bättre ställe att bo, tiden får utvisa och att vi ännu inte vet.
Fattar att tanken var en annan (hoppas jag iaf) men när då man säger att NEJ ni får inte flytta....Våga inte lämna Soukolojoki osv.... Då brast det för mig! Jag blev väldigt stött. NU när vi flyttat i ingenmans land, knappt några grannar. Då blir man mån om att vi ska vara kvar och inte lämna Soukolojoki.
Det enda jag kan ångra är ju att vi redan tillbringat nästan sex år på ett ställe där våra barn inte haft kompisar, vill dom då att vi ska stanna på ett ställe "ännu längre" bort från andra barn och vänner. Vet att jag (förhoppningsvis) tog det på fel sätt men jag kan inte hjälpa det. Kanske är det ett större sår i mig än jag vill erkänna.
Hur som helst så tycker jag att ALLA i linedance-gänget är härliga och trevliga tjejer och jag hoppas jag kommer att slappna av lite mer igen som en i gänget. Vi ska ut på en avslutningsmiddag i slutet på månaden. Det ska blir trevligt.....tror jag hakar på.
Ni som läser här kommer väl ihåg att det bara är att klicka vidare på en annan sida om ni tycker det blir onödigt tjat eller bara tråkigt.
Nu är klockan lunch och jag ska smaska i mig en filtallrik och sen åka och posta mitt första "Kassakort". Hoppas jag fyllt i det rätt.
Kram på er alla!
Jag tycker det låter som ni hunnit göra mycket trevligt o härligt o avkopplande i helg. Precis vad ni behöver. Fina härliga bilder oxå!!!! :)
Jag tror jag förstår hur du menar..ang våga inte lämna Soukolojoki. Men du jag säger som min ungdom "orka bry mig". Fokusera mer på vad du vill göra o fokusera framåt o tänk positivt!